Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lokalnamn

18 större salar och studior i huset Artisten har fått namn efter tidigare lärare.

Högskolerådet vid Högskolan för scen och musik beslöt 2007 att namnge större salar och studior efter lärare som har haft stor betydelse för utbildningarna i Göteborg. Personerna har under olika perioder varit verksamma i Göteborg och täcker tillsammans i stort sett hela 1900-talet, vilket innebär att många har undervisat vid institutioner som idag inte längre finns. Men dessa har med tiden utvecklats till institutioner som idag ingår i Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Utanför vart och ett av de namngivna rummen finns en skylt med samma upplysningar som nedan. Rummen anges här i bokstavsordning.

Bergerstudion

Cannonstudion

Gårdfeldtstudion

Hallstudion

Hellbergsstudion

Jacobsonteatern

Kjellbergsalen

Lindbladstudion

Lindgrensalen

Lingsalen

Malmgrenstudion

Müntzingsalen

Nilssonstudion

Ohlinsalen

Schélestudion

Schildknechtteatern

Sjöströmsalen

Veresstudion

Österlingsalen

Bergerstudion (A503)
Sven Berger (f 1938) är pionjär för tidig musik i Sverige. Sven Berger har grundat såväl Joculatores Upsalienses som Convivium Musicum i Göteborg. Som outtröttlig musiker och lärare har han fostrat generationer av unga svenska musikstuderande i den tidiga musikens mysterier. Sven Berger började sin pedagogiska bana i Göteborg inom ramen för Sämus-utbildningen och kom sedermera att verka som lektor i äldre tiders musik på Musikhögskolan vid Göteborgs universitet.

Cannonstudion (A307)
Doreen Cannon (1930–95) var amerikansk skådespelerska och internationellt verksam teaterpedagog. Doreen Cannon var elev till Uta Hagen i New York, och undervisade själv vid såväl Drama Center som vid RADA (Royal Academy of Dramatic Art) i London. Doreen Cannon har, som gästprofessor vid teaterutbildningarna i Göteborg från 1975 fram till sin död 1995, gjort bestående insatser bland annat genom att föra vidare och utveckla Hagens undervisningsmetoder.

Gårdfeldtstudion (A308)
Gunilla Gårdfeldt (f 1945) har varit verksam som skådespelare, sångare och regissör vid flera svenska teater- och musikinstitutioner samt som frilansare sedan 1950-talet. 1976 knöts hon till dåvarande Statens Scenskola i Göteborg som lärare. Där, och så småningom även vid Högskolan för scen och musik, har hon utvecklat ämnet scenisk och musikalisk kommunikation samtidigt som hon fortsatt regissera både musikal- och operastudenter samt bedrivit flera konstnärliga utvecklingsprojekt inom framför allt operaområdet. 1993 fick hon Göteborgs universitets pedagogiska pris och 2004 befordrades hon till professor som den första kvinnan vid Konstnärliga fakulteten.

Hallstudion (A601)
Lennart Hall (f 1938) är kyrkomusiker och teoripedagog, utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har undervisat i musikteori, formlära och musikhistoria på Musikhögskolan vid Göteborgs universitet och han utnämndes där till professor år 2000. Som värmlänning har han också delat med sig av sina kunskaper till Geijerskolan i Ransäter och Musikhögskolan Ingesund utanför Arvika. Hall har varit drivande i arbetet med att integrera teori och praktik i den för musikhögskolan i Göteborg så speciella kammarmusikutbildningen. Lennart Hall är ledamot av Kungl Musikaliska Akademien sedan 1995.

Hellbergstudion (A501)
Mats Hellberg (1952–2006) var jazztrumslagare i bland annat Opposite Corner. Han var sedan 1970-talet också verksam som skivproducent och inspelningstekniker. Han värnade om eftersatta genrer som folkmusik, klassisk musik, samtida konstmusik och jazz. Han drev i många år bl.a. skivbolaget Giga, där de flesta folkmusiker av rang i Sverige finns dokumenterade. Mats Hellberg var under många år lärare i trumset på Musikhögskolan vid Göteborgs universitet.

Jacobsonteatern (teater 1)
Rut Jacobson (1927-2011) var operasångerska och sångpedagog, verksam på Stora teatern i Göteborg, där hon under flera decennier kreerade de flesta stora sopranrollerna i det lyriska facket. Rut Jacobson var dessutom en mycket uppskattad och framgångsrik sångpedagog inom ramen för operautbildningen vid Göteborgs universitet. För sina framstående konstnärliga och pedagogiska insatser utnämndes Rut Jacobson till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet 2004, och 2008 fick hon Kungl Musikaliska Akademiens medalj för Tonkonstens främjande.

Kjellbergsalen (D503)
Angelika Kjellberg (f 1933) är utbildad vid Musikhögskolan i Stuttgart som musikpedagog, med inriktning rytmik, och med blockflöjt som andra undervisningsämne. Hon kom till Sverige 1957 och efterträdde 1966 Paula Müntzing som lärare i rytmik vid dåvarande Göteborgs musikkonservatorium. Angelika Kjellberg har gjort stora insatser som lärare, inte minst i uppbyggnaden av rytmikpedagogutbildningen, på Musikhögskolan vid Göteborgs universitet.

Lindbladstudion (studio och kontrollrum för elektroakustisk komposition)
Denna avdelning inom Högskolan för scen och musik är uppkallad efter Rune Lindblad (1923–1991), kompositör, bildkonstnär och ingenjör, se också konstverken i denna korridor. Rune Lindblad var pionjär inom det som idag kallas elektroakustisk musik och den allra första läraren vid dåvarande Musikhögskolan i komposition och ljudkonst samt vid den s.k. Sämus-utbildningen (Särskild ämnesutbildning i musik).
Lindblad skapade redan 1953 Sveriges första elektroakustiska verk Party. Stycket byggde på inspelningar med en bandspelare dold under en rullande drinkvagn. Cirka 200 kompositioner senare hade Lindblad bearbetat åtskilliga aspekter av vardagslivets ljud och händelser utifrån en egensinnig och kraftfull estetik.
Lindblads breda erfarenheter av liv och människor förenades med ingenjörens nyfikenhet på livets detaljer och konstnärens gestaltning av livets motsättningar. År 1975 utgavs hans första LP, Predestination, som kom att följas av en handfull fonogram. Under 2000-talet har nyupptäckten av Lindblads unika verk (t.ex. A la Luna, Die stille Liebe, Maskinlandskap, Jag vill hem) resulterat i nya uppföranden och utgivningar.

Lindgrensalen (ensemblesalen, A302)
Gunnar Lindgren (f 1941) är civilingenjör, jazzmusiker och miljödebattör med rik produktion inom de båda senare fälten. Som jazzmusiker och saxofonist har Lindgren arbetat både som konserterande musiker, med bl a gruppen Opposite Corner, och som lektor i improvisation har han varit utbildningsledare för improvisationsutbildningen vid dåvarande Sämus-utbildningen, senare Musikhögskolan vid Göteborgs universitet. Han har också gjort betydande insatser för jazzlivet i Göteborg genom sitt arbete med bland annat grundandet av jazzklubben Jazz Artdur, idag Nefertiti.

Lingsalen (A505)
Jan Ling (1934-2013) var pianist och musikforskare, utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och vid Uppsala universitet, docent där 1967. Efter anställningar vid Svenskt Visarkiv och Musikhistoriska museet i Stockholm fick han tjänst som lektor vid Göteborgs musikkonservatorium 1967. År 1977 utnämndes han till professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet och under perioden 1992–97 var han rektor för Göteborgs universitet. Ling har utgivit ett antal böcker kring skilda ämnen, bland annat Europas musikhistoria –1730, Charles Burneys resor samt avhandlingsarbetet om nyckelharpan. Jan Ling är ledamot av Kungl Musikaliska Akademien sedan 1975.

Malmgrenstudion (A304)
Yat Malmgren (1916–2002) var dansare och teaterpedagog. Hans metodik bygger på Rudolf Labans rörelsemetodik från 1950-talet, Movement Psychology, som Malmgren vidareutvecklade för skådespelare. År 1963 var han med och startade Drama Centre i London, en teaterskola där metoden blev en grundpelare. Malmgren kom till Statens skola för scenisk utbildning 1966, inbjuden av dåvarande rektor Ola Nilsson, och återkom sedan regelbundet. Hans insats för de sceniska utbildningarna i Göteborg har varit av avgörande betydelse både för skolan och för svensk teater i stort.
År 2000 promoverades Yat Malmgren till hedersdoktor vid Göteborgs universitet.

Müntzingsalen (D502)
Paula Müntzing (1890–1967) var rytmikpedagog utbildad vid Dalcrozeinstitutet i Genève. Började sin bana i Göteborg 1922 som lärare i tonbildning vid Orkesterskolan vid dåvarande Göteborgs orkesterförening, idag Göteborgs Symfoniker. Därefter lärare i rytmik vid Göteborgs musikkonservatorium 1954–65. Med tiden blev hon i kraft av sin privata undervisning (1936–66) och vid Samskolan i Göteborg ”tant Paula” med flera generationer unga musikstuderande. Hon har också skrivit in sig i musikhistorien genom bland annat sin tonsättning av den traditionella versen "God morgon mitt herrskap".

Nilssonstudion (A306)
Ola Nilsson (1935–1973) var dirigent och kapellmästare med huvudsaklig verksamhet vid Stora teatern i Göteborg. När Statens skola för scenisk utbildning, Scenskolan, bildades 1964 blev Ola Nilsson dess första rektor, en befattning som han innehade till 1970. Under denna tid engagerade han bland andra Yat Malmgren, vilket kom att få stor betydelse för skolans framtida verksamhet. Ola Nilsson startade också den musikdramatiska utbildningen vid Scenskolan som fram till dess endast hade skådespelarutbildning.

Ohlinsalen (kör- och orgelsalen, B301)
Gösta Ohlin (1921-2012) var organist i Betlehemskyrkan och Biskopsgården. År 1959 blev han lärare vid dåvarande Göteborgs musikkonservatorium och undervisade i kör, kördirigering och solosång. Som körledare bildade och ledde han såväl Musikhögskolans kammarkör som Gösta Ohlins vokalensemble och under ett tiotal år även Göteborgs radiokör. Ohlin var i fyra år under 80-talet prefekt vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet och erhöll 1976 professors titel och namn. Han erhöll 1979 Norrbymedaljen och blev 1987 utsedd till årets körledare.
Gösta Ohlin blev ledamot av Kungl Musikaliska Akademien 1983.

Schélestudion (A502)
Märta Schéle (1936–2016) var sångerska inom främst områdena oratorium, romans och kammarmusik. Hennes karriär har präglats av ständig förnyelse och ny kenhet, vilket gjort att hon ofta förknippats med modern musik, gärna med improvisatoriska inslag. Märta Schéle utforskade, som professor vid Musikhögskolan vid Göteborgs uni- versitet, även förhållandet mellan ord och ton i den klassiska romanslitteraturen. Hon startade sin lärargärning 1974 inom ramen för Sämus-utbildningen. Märta Schéle tilldelades Litteris et Artibus och var ledamot av Kungliga Musikaliska Akad- emien sedan 1983.

Schildknechtteatern (teater 2)
Maria Schildknecht (1881–1977) var legendarisk svensk skådespelerska, utbildad vid Dramatens elevskola med debut i Stockholm 1905. År 1940 medverkade hon för första gången i en uppsättning vid Göteborgs stadsteater och från 1955 blev hon fast stationerad i Göteborg. Maria Schildknecht tog redan 1941 initiativet till en scenutbildning i Göteborg med benämningen Maria Schildknechts elevskola. Skolan knöts 1947 till Stadsteatern och blev 1964 en fristående utbildningsinstitution, Statens skola för scenisk utbildning, som idag ingår i Högskolan för scen och musik.

Sjöströmsalen (konsertsalen, A301)
Gunnar Sjöström (f 1928) är konsertpianist och var rektor för den högre musikutbildningen i Göteborg 1966–86, konstnärlig professor i interpretation vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet 1984–94 med ansvar för diplomutbildning och konstnärligt utvecklingsarbete. Ledamot av ett flertal statliga råd och utredningar under 1970-och 80-talen om högre musikutbildning och andra verksamheter på musikområdet.
Gunnar Sjöström är ledamot av Kungl Musikaliska Akademien sedan 1968.

Veresstudion (A305)
Frantisek (Fero) Veres (f 1938) föddes i Bratislava, Tjeckoslovakien och är diplomerad i fysik och matematik. Han verkade som skådespelare och pantomimartist i Tjeckoslovakien fram till 1968, därefter vid Göteborgs Stadsteater. Efter studier vid Drama Centre i London vidgade han sin konstnärliga och pedagogiska verksamhet till koreografi och regi inom såväl talteater som opera. Under åren 1979–89 var han prefekt vid Teater- och operahögskolan, Göteborgs universitet. Initiativtagare till Nordiska Scenskolefestivalen och nätverket The World Theatre Training Institute – WTTI. Frantisek Veres utnämndes 1991 till professor i scenisk gestaltning.

Österlingsalen (D504)
Elsa Österling (1911–79) var rörelsepedagog vid Göteborgs Stadsteaters elevskola under åren 1954–64. Därefter var hon anställd som lärare i rörelseteknik vid Statens skola för scenisk utbildning fram till år 1977. Elsa Österling iakttog och funderade mycket över rytmiska skeenden i naturen för att med erfarenheterna därifrån kunna utveckla en undervisning till gagn för eleverna. Ett viktigt inslag var rörelsens relation till andningen. Österlings undervisning har haft stor betydelse för ett stort antal artister inom teater- och operavärlden.

Sidansvarig: Tobias Egle|Sidan uppdaterades: 2017-05-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://hsm.gu.se/om-oss/historik/lokalnamn/
Utskriftsdatum: 2017-11-22