Att flickor väljer körsång i högre grad än pojkar och att pojkar oftare än flickor väljer att spela i rockband än flickor är ingen nyhet. Men att dessa val i skolämnet musik på sikt också kan ge helt olika kunskaper och färdigheter är inte tidigare särskilt väl belyst.
Carina Borgström Källén visar i sin doktorsavhandling ”När musik gör skillnad” att valen av instrument och musikaktiviteter i gymnasieskolan har stor betydelse. Studien visar att genrer som ligger nära elevernas egen vardagskultur, oftast musikstilar inom pop/rockområdet, är mer könsstereotypa när de omsätts i musikundervisningen än de genrer som eleverna uppfattar som ”skolmusik”, det vill säga musik som endast spelas i skolan.
En orsak, menar Carina Borgström Källén, ligger i att när eleverna spelar samma musik i skolan som på fritiden har de oftast har förväntningar på att undervisningen ska kopiera kroppsspråk, vokalt uttryck och instrumentfördelning från förlagor och originalinspelningar inom populärmusiken. Dessa förväntningar kring hur det ”bör” låta finns inte alls i ”skolmusik” som är obekant för ungdomarna och därmed utan förväntningar på hur en flicka respektive en pojke ”bör” använda sin röst, sin kropp och sitt instrument i musiken.
Detta gör i sin tur att undervisningen i ”skolmusik” får bättre förutsättningar för att lära nytt och att omsätta befintliga kunskaper till nya instrument och nya situationer, medan undervisningen i t ex pop och rock liksom i sångensembler tenderar att befästa redan inhämtade kunskaper och färdigheter. Risken finns alltså att elevernas egna musikval leder till ett musikaliskt lärande som befäster konformitet och stereotypa mönster eftersom resultatet också visar att det är mycket svårt för enskilda lärare att gå emot de könsmönster i musiken som ungdomarna i studien omger sig med på sin fritid.
Avhandlingen bygger på observationer och intervjuer som genomfördes i åtta elevgrupper på estetiska program med musikinriktning i gymnasiet, sammanlagt 71 elever. Under ett läsår observerades undervisning i pop/rockgrupper, kompositionsgrupper, sångensembler samt jazz- och renässansensembler.
Den 23 maj disputerar Carina Borgström Källén i ämnet estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.
Studien kan användas som underlag för att diskutera förutsättningar för genusneutral musikundervisning med utgångspunkt i att på sikt bidra till ökad kunskap om hur jämställdheten på musikens område kan uppnås. Avhandlingen har också relevans för diskussioner om genus, estetiska uttrycksformer och lärande i ett bredare samhällsperspektiv.
Carina Borgström Källén är utbildad musiklärare och musiker och har tidigare bland annat arbetat inom kulturskola, gymnasieskola och lärarutbildning i bland annat Kungsbacka och Göteborg. På Högskolan för scen och musik har hon sedan 2009 undervisat på lärarutbildningen samt varit verksam i projektet Musik och Genus 2009-2012 och i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt på improvisationsutbildningen. Hon har även arbetat som frilansmusiker och är sedan många år verksam i sångensemblen Amanda.
Välkommen till disputationen på Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet!
Carina Borgström Källéns disputation äger rum fredagen den 23 maj kl 10:00 i Lingsalen (sal A505), Artisten, Fågelsången 1 i Göteborg.
Opponent är Petter Dyndahl, professor i musikvetenskap och musikpedagogik vid Høgskolen i Hedmark.
Betygsnämnden består av professor Hillevi Ganetz, Stockholms universitet, docent Karin Johansson, Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet, samt biträdande professor Johan Söderman, Malmö Högskola.
Avhandlingen kan också läsas i sin helhet i databasen GUPEA vid Göteborgs universitetsbibliotek: http://hdl.handle.net/2077/35723
Disputationen är öppen för allmänheten.