Barn till högutbildade föräldrar överrepresenterade i kulturskolan

Barns ursprung och föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital har stor betydelse för om barn deltar i och uppskattar kulturskolans frivilliga utbildningar. Den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, visar en ny studie från Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.

− Även om den svenska kulturskolan byggts upp utifrån idealet att vara tillgänglig för alla barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund, så visar det sig i studien att barn med välutbildade och kulturutövande föräldrar är överrepresenterade i kulturskolan, säger Cecilia Jeppsson, doktorand vid Högskolan för scen och musik.

Studien bygger på analyser av en nationell enkät administrerad av Statistiska centralbyrån (SCB) som 2 413 svenska sjätteklassare svarat på.

− Ingen har tidigare på nationell nivå och på så god vetenskaplig grund kunnat konstatera att barns deltagande i kulturskolan i så hög grad är avhängigt föräldrars kulturintresse, säger Monica Lindgren, professor vid Högskolan för scen och musik och medförfattare till den aktuella studien.

Studien visar att barn till föräldrar med högre utbildning är överrepresenterade i kulturskolan. Bland barnen som har en förälder som är musikutövande fortsätter två av tre ta del av den frivilliga utbildning som kulturskolan erbjuder efter årskurs sex. Förhållandet är det omvända när det gäller barn som inte har någon musikutövande familjemedlem.

− Vi tolkar detta som att föräldrastöd är väldigt viktigt för barnens mer långsiktiga deltagande i kulturskolan och att barn som har stöd från kulturintresserade föräldrar trivs extra bra i kulturskolan, säger Cecilia Jeppsson.

I studien framträder också barnens egna förklaringar till varför de i en del fall börjar på kulturskolan men hoppar av efter en tid. Bland annat handlar det om att de inte längre har tid för kulturskolan eller vill göra något annat på sin fritid.

− Men den enskilt största anledningen var att de uppfattade kulturskolan som tråkig. Samtidigt anger uppåt 90 procent av barnen som deltar i kulturskolans verksamhet att de tycker att det är roligt eller mycket roligt, så åsikterna går i sär bland barnen när det gäller detta, säger Cecilia Jeppsson.

Fakta kulturskolan

Den svenska kulturskolan erbjuder frivillig utbildning i bland annat musik, dans, bild och teater i huvudsak utanför skoltid för barn i ungefär 7–18 års ålder. Ett fåtal kommuner erbjuder helt kostnadsfria kurser, men oftast betalar eleverna en avgift på cirka 1 200 kronor per år (2016).

Studiens titel: Exploring Equal Opportunities: Children's Experiences of the Swedish Community School of Music and Arts, publicerad i tidskriften Research Studies in Music Education.