Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nya inriktningar öppnar för fler sökande

- Ett nischat ämne där både studenter och lärare verkligen brinner för det de gör. Så beskriver kompositionsstudenterna sin egen utbildning.

GitarrerDet är en fredagsförmiddag i april. I sal C 520 i Artistens ljusa lokaler deltar sex studenter i ett seminarium med läraren Joel Eriksson, som pratar om hur man får olika instrument att låta bra tillsammans.
Mikko Zuniga Jokela som går tredje terminen spelar upp ett egenkomponerat stycke som de andra lyssnar på och diskuterar. Någon sluter ögonen i koncentration, en annan följer diskret med i musiken med händerna som en dirigent. Det är tydligt att här finns mycket musikalisk passion.

Efter lektionen går Mikko tillsammans med kursarna Oliver Bowers och Sebastian Ingvarsson till den indiska restaurangen i närheten av skolan för att äta lunch. De brukar luncha tillsammans och tillbringar ofta många timmar i skolan eftersom en stor del av arbetet är fritt.
– Det har mer och mer blivit så att vi samarbetar och pluggar tillsammans på skolan även när vi inte har några obligatoriska moment. Det uppskattar jag, det är bra för sammanhållningen, säger Mikko.

Tre inriktningar ger fler möjligheter
Det finns tre inriktningar inom kompositionsprogrammet: instrumental-komposition, elektronisk komposition och ljudkonst. Mikko, Oliver och Sebastian läser alla instrumentalkomposition i årskurs två, och har valt sin inriktning under utbildningens gång.
– Men de som ansöker nu väljer hur de ska rikta in sig redan vid ansökningstillfället. Det har öppnat upp för fler kategorier av sökande, vilket är jättebra, säger Mikko.

Många av dem som kommer in via elektronisk komposition och ljudkonst är skolade inom en konstgenre snarare än i ett instrument, och har därför helt andra erfarenheter och kunskaper än dem som traditionellt söker sig till utbildningen. Det tycker Mikko är positivt.
– När vi är så få personer i varje klass, kanske tre till sex personer bara, så är det viktigt att man kan få till fruktbara diskussioner. Ju fler perspektiv desto bättre.

Sebastian tror att de nya reglerna också kan göra programmet mindre mansdominerat. I hans klass på sex personer går bara en tjej – än så länge ett ganska typiskt scenario när det gäller komposition.
– Det har traditionellt funnits en bild av hur en tonsättare är, en myt om ”det ensamma geniet” ungefär. Men nu när utbildningen öppnat upp för en bredare syn på konstnärskap tror jag att mångfalden gagnas i det långa loppet och att det ökar förutsättningarna för en balanserad könsfördelning, säger han.

Alla startade tidigt
Mikko, Oliver och Sebastian har ganska lika musikbakgrund, de har alla spelat instrument länge och började läsa noter tidigt. Mikko och Sebastian spelar piano och sjunger medan Oliver är gitarrist. Han började redan när han var 9 år.
– När jag var liten spelade jag på gitarren, hittade på något stycke och provade mig fram. Spelandet var grunden för mitt intresse att komponera musik, säger han.
Mikko säger att han kan sakna det egna spelandet i utbildningen.
– Tyvärr finns det inte så stort utrymme för att utveckla det, det finns ingen tid. De är synd, jag tror att det hade gynnat komponerandet att hålla igång det egna spelandet samtidigt som man lär sig komponera.

De flesta som läser på kompositionsutbildningen har spelat instrument länge, men också gått någon form av förberedande utbildning efter gymnasiet. Exakt vad varierar. Mikko och Oliver har gått en ettårig förberedande universitetsutbildning i Växjö, medan Sebastian läst ett år på Gotlands tonsättarskola.

Även om en förberedande utbildning inte är något formellt krav tror alla tre att det är en stor fördel att ha en sådan i bagaget när man väl börjar på utbildningen.
– Det kan krävas en viss mognad för att ta till sig allt. Det är bra om man har en medvetenhet om de egna idéerna och en uppfattning om hur ens personliga stil är, säger Oliver.
– Sen är det också bra att ha vant sig vid vokabulären och vara bekant med alla begrepp, det är en smal värld av nörderi vi sysslar med, flikar Mikko in.

Inga jobb står och väntar
När vi talar om vad som väntar efter utbildningen skrattar alla tre. Nej, det finns inga jobb, säger de. De fasta kompositörsjobben som kan finnas vid olika institutioner är extremt få, istället jobbar kompositörer på uppdrag där de måste vara duktiga på att sälja in idéer och skapa projekt. Det är en hård bransch som väntar.
– Samtidigt får man kanske tänka att det är okej om man kan jobba med något som tangerar komposition. Musik i sig är ju ett brett ämne och det finns väldigt mycket man kan jobba med som har med musik att göra, säger Mikko.

Antalet studenter som studerar komposition i landet har de senaste åren ökat betydligt snabbare än efterfrågan på arbetsmarknaden. Det har bidragit till den tuffa sitsen för den som vill försörja sig inom området.
– Men man gör inte det här för att det är lätt att få jobb, det är det ju inte. Istället går man in i den här smala världen för att man älskar musik, för att det är en passion. Det tycker jag är lite fint, säger Oliver.

© Johanna Lagerfors

Kontaktinformation

Thomas Markusson

Programansvarig,

Telefon:
031-786 4118

Sidansvarig: Tobias Egle|Sidan uppdaterades: 2012-11-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?