Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Intervju med Ming Tsao

Ming TsaoMing Tsao är professor i komposition vid Högskolan för scen och musik sedan 2009. Han har fått sin utbildning i USA och är numera verksam både där och i Berlin vid sidan av uppdraget i Göteborg.

Hur ser den musikaliska bakgrunden ut hos de sökande och antagna? Är den på något sätt annorlunda än i andra länder?

– Det skiftar, den sträcker sig från studenter som komponerar mer traditionell, tonal musik, till dem som har konfronterats med praxis inom ny musik och själva har börjat experimentera med detta. De som är bäst förberedda är i allmänhet de som kommer från Gotlands Tonsättarskola.

Men alltsedan vi har öppnat upp även för elektronisk komposition och ljudkonst som del av kompositionsutbildningen får vi också många sökande som kommer från andra områden. De kan till exempel komma från bildkonsten, men vill få en mer fokuserad ”ljudkomponent” i sin studiegång. Eller det kan vara sökande som har arbetat ett tag inom ett elektroniskt medium (elektronika, videospelmusik, programmering etc.), och söker efter ett sätt att utveckla sin konstnärliga praxis på ett mer riktat eller kanske teoretiskt sätt. Många av de sökande till elektronisk komposition och ljudkonst är också äldre än de som söker till instrumentalkomposition. Vilka som slutligen blir antagna hänger på deras mognad att ställa frågor om sig själva som konstnärer.

Vilka som slutligen blir antagna hänger på deras mognad att ställa frågor om sig själva som konstnärer.”Genom att skapa en miljö där t ex instrumentaltonsättare kommer i dialog med ljudkonstnärer, måste själva idén om ”kompositionsstudier” röra sig bort från ett rent förvärvande av särskilda tekniker eller att ”utvecklas professionellt”, till att bli en plats där idéer diskuteras, eller nya sätt att föreställa sig ljud (instrumentala, elektroniska, miljöbetingade) blir utforskade.

Nuförtiden är det mycket vanligare att ha spelat gitarr i ett rockband.”En växande trend, som liknar den i USA, är förändringen i musikalisk bakgrund hos de sökande. Tidigare hade den stora majoriteten av kompositionsstudenter påbörjat sina musikstudier med att lära sig piano och den klassiska västerländska repertoaren. Nuförtiden är det mycket vanligare att ha spelat gitarr i ett rockband.

Vad denna tendens har skapat, med både positiva och negativa återkopplingar, är studentens mer direkta intresse för ”ljud” snarare än repertoar. Den positiva sidan av detta, och något som vi försöker att lägga vikt vid här, är studenternas experimenterande med ljud, oavsett om källan är ett piano, en violin, radioapparater eller köksfläktar. Den negativa sidan är givetvis att studenten saknar en historisk plattform att stå på, vilket innebär att de måste förvärva de nödvändiga kunskaperna på vägen i stället för att redan ha dessa i ryggmärgen när de börjar utforska material för sina kompositioner.

Hur vanligt är det att sökande kommer från annan konstnärlig bakgrund än huvudsaklig musikalisk?

– Som jag nämnde så har vi genom att utveckla ljudkonstutbildningen fått en majoritet sökande från andra discipliner som bildkonst, koreografi, etcetera. Det gäller till en viss grad också elektronisk komposition, där de sökande kommer antingen från musik- eller datorprogrammering (i framtiden hoppas vi också få sökande från områden som matematik eller logik). Än så länge har alla sökande till instrumentalkomposition en bakgrund i musik och det av uppenbara skäl, som att de är bekanta med musiknotation.

...en majoritet sökande från andra discipliner, såsom bildkonst, koreografi, etcetera”Men när man väl kommer in på utbildningen i Göteborg så ändras allt detta. Här möter vi ofta en ljudkonstnär som komponerar ett verk för en klassisk instrumentalist, men utvecklar en egen grafisk notation för att ange klang eller utförande på instrumentet. Samtidigt är det en viktig komponent att i skrift kunna formulera ens processer i komponerandet, ens reflexioner och idéer, liksom att ha en inblick i litteraturen i filosofi och kritisk teori. Detta för att kunna placera sina idéer i ett större konstnärligt sammanhang (i stället för att bara beskriva hur ett stycke är gjort). Detta är något man finner mer av på institutionerna för bildkonst än för musik.

I Göteborg handlar kompositionsstudier om mycket mer än att producera stycken, nämligen att vara en plats för att reda ut bevekelsegrunderna bakom komponerandet, och, vill jag mena, att utvecklas till större konstnärer och tonsättare genom en ökad självreflektion inom estetik, stil, teknik och (faktiskt) politik.

Hur många kvinnor är det som söker komposition och hur stor är andelen som antas till utbildning?

– Inom instrumentalkomposition och elektronisk komposition är det för få kvinnor som söker, och ännu färre är också kvalificerade. Inom ljudkonst är situationen den omvända. Här är det för få män som söker och de flesta som är kvalificerade är kvinnor.

På konsthögskolorna kan man sedan ett decennium gå utbildning i Fri konst, där man t ex kan arbeta med musik. Vad ser du för möjlighet till motsvarande inom ramen för kompositionsutbildningen?

– Detta är i grund och botten vad vi redan har inom kompositionsutbildningen här, genom kombinationen av instrumentalkomposition, elektronisk komposition och ljudkonst. De flesta ljudkonstnärer och en del av dem som sysslar med elektroakustik saknar en formell musikutbildning (vissa läser faktiskt inte ens noter).

... det viktigaste kravet vi ställer är studentens förmåga att reflektera över sitt eget arbete...”Vad vi har gjort i Göteborg är att skapa en strukturerad miljö där alla slags konstnärer med ett allmänt intresse för ljud kan samlas för att diskutera, debattera och kritisera. Än en gång: det viktigaste kravet vi ställer är studentens förmåga att reflektera över sitt eget arbete, och det på ett sätt som involverar konstnärer av alla kategorier.

I vilken mån skulle du säga att kompositionsstudenterna identifierar sig med den samtida konstmusiken och dess historia?

– Alltför litet, något som vi försöker rätta till. Oavsett vilket område studenten verkar inom (instrumentalkomposition, ljudkonst, elektroakustisk musik), så är kunskap i musikhistorien från efterkrigstiden essentiell, eftersom det var en tid när tonsättare började från en nollpunkt och gick in i några av de mest radikala experimenten inom ljud och komposition. På detta sätt är kännedom om Stockhausen eller Cage grundläggande för en konstnär som skriver en blåskvintett, gör en ljudinstallation, eller bygger ett hus (som en student gjorde för en festival).

Målet vi har i Göteborg är att förse varje student med en intellektuell nyfikenhet på världen och dess olika historier...”I Göteborg har vi attityden att studenten ska ha så mycket historisk kunskap som möjligt, utan att denna blir för auktoritär och en belastning, vilket är fallet vid många musikhögskolor på kontinenten. Genom detta blir miljön på universitetet fylld av studenter med helt olika inriktningar som hittar en gemensam grund för diskussioner och ibland samarbeten, i synnerhet genom att skapa en medvetenhet om den historiska dimensionen i allt musikaliskt material, snarare än att reducera materialet till enbart ljud.

Målet vi har i Göteborg är att förse varje student med en intellektuell nyfikenhet på världen och dess olika historier, att de kan ta till sig saker som på något vis sätter avtryck på deras konstnärliga arbete samt inte minst deras utveckling som konstnärsindivider.

Tidigare publicerad i tidskriften Nutida Musik
Frågorna ställda av Andreas Engström©
Ming Tsaos svar är översatta av Peter Söderberg

Sidansvarig: Tobias Egle|Sidan uppdaterades: 2013-04-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?