Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projektbeskrivning

Musik och genus 2009 – 2012

Bakgrund
Musik och genus (tidigare kallat Att gestalta kön – musik och musikdramatik) är ett treårigt projekt för pedagogisk och konstnärlig utveckling av utbildningarna för operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik vid Högskolan för scen och musik . Projektet omfattar även HSM:s stödfunktioner (teknik och administration, förkortat t/a) och startar hösten 2009 för att avslutas tre läsår senare, våren 2012.

Projektet berör elva utbildningar på kandidatnivå och tre på masternivå och involverar cirka 160 medarbetare och 600 studenter.

Projektplaneringen bygger på erfarenheter från och forskning kring det nationella projektet Att gestalta kön som framgångsrikt genomfördes på landets samtliga högskoleutbildningar för skådespelare, musikalartister och mimare 2007–2009. Genom projektet etablerades ett genuskritiskt förhållningssätt, vilket på HSM lett till genomgripande analys och utveckling av antagningsprov, undervisning, repertoarval och examinationer inom skådespelarutbildningen.
Efterhand som förhållningssättet fått fäste har kollegiets kritiska syn på verksamheten kommit att omfatta allt fler perspektiv och förhållningssättet är idag snarare allmänt normkritiskt, än specifikt genuskritiskt.
Vi menar att det lett till en betydande kvalitetshöjning inom skådespelarutbildningen och avser nu att reformera HSM:s övriga utbildningar enligt samma modell. Koppling och kunskapsöverföring mellan de båda projekten garanteras genom att förra projektledaren Gunilla Edemo finns med som föreläsare, bollplank och kvalitetsgarant också inom Musik och genus.

Syfte
Musik och genus syftar till höjd kvalitet och ökad rättvisa inom verksamheten vid HSM genom att projektet
– ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv synliggör de traditioner och maktstrukturer som påverkar medarbetares och studenters konstnärliga och pedagogiska val
– etablerar ett genuskritiskt förhållningssätt vid HSM
– ger medarbetare och studenter verktyg att göra aktiva val och kritiskt reflektera över egna och andras val
– integreras med HSM:s reguljära arbete med likabehandling och breddad rekrytering av studenter
– med kommunikativa insatser med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet sprider kunskap om hur frågor om genus och jämställdhet kan integreras i konstnärliga processer

Mål
1. Utbildningarnas konstnärliga och pedagogiska kvalitet ska höjas genom att projektet tränar medarbetare och studenter i ett genuskritiskt förhållningssätt samtidigt som rådande normer utmanas av de förändringar som projektet skapar.

2. Lärare och övriga medarbetare ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning i syfte att ge kvinnor och män lika villkor och full personlig integritet i undervisning och kontakter med HSM:s stödfunktioner. Medarbetarna ska muntligt kunna beskriva sina yrkesmässiga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

3. Studenter ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin gestaltning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studenterna ska muntligt kunna beskriva sina konstnärliga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Ansvarsfördelning
Projektet genomförs på uppdrag av högskolerektor, vilken tillsammans med cheferna för berörda utbildnings- och t/a-enheter ansvarar för genomförandet. För styrning och koordinering av projektet tillsätts en projektledare och en biträdande projektledare som rapporterar direkt till högskolerektor.
För att hålla samman projektets olika delar bildas en styrgrupp, ledd av högskolerektor och bestående av projektledarna, två enhetschefer, en lärare, en student och en doktorand.

Innehåll och tidsplan
Projektet delas in i fyra faser:
1. Introduktion av projektet och utbildning av utbildningsledare och t/a-chefer
2. Förprojektering inom samtliga utbildningar och t/a-områden
3. Genomförande
4. Avslutning och implementering

1. Projektet introduceras genom fortbildning kring normer och normkritik för samtliga medarbetare vid HSM (även skådespelarutbildningen), totalt cirka 170 personer. Fortbildningen bedrivs på personaldagar och seminarier under ett läsår.
Parallellt genomförs utbildning i normkritik, likabehandling och jämställdhet för högskolerektor, utbildningsledare och t/a-chefer (13 personer). Syftet är att skapa en beredskap och medvetenhet hos chefer och övriga medarbetare inför de frågor och den dynamik som kommer att uppstå i det praktiska arbetet i projektet i organisationen. En styrgrupp bildas, med uppdrag att driva på och hålla samman projektets olika delar. Läsåret 2009/2010.

2. I förprojekteringsfasen arbetar utbildnings- och t/a-enheterna fram en projektplan för respektive enhet. Styrgrupper bestående av ledning lärare/övriga medarbetare och studenter bildas. Respektive styrgrupp får ansvar för delprojektens planering och genomförande och förankrar projektet hos berörda studenter och medarbetare. En forskare med uppdrag att dokumentera och analysera projektet kopplas in. Vårterminen 2010.

3. Under genomförandefasen arbetar utbildningarna pedagogiskt och konstnärligt med temat Musik och genus. Detta sker genom problematisering kring genus och jämställdhet i arbetet med antagning, undervisning, repertoar, konsertverksamhet och andra områden som respektive utbildnings styrgrupp kommer fram till.
Studenterna möter projektet inom sina ordinarie utbildningar, vilket betyder att gällande kursplaner används.
På t/a-området sker problematiseringen kring jämställdhet och genus med utgångspunkt från teknikers och administratörers möten med studenter, så att ett genuskritiskt förhållningssätt implementeras i det dagliga arbetet. Läsåren 2010/2011 och 2011/2012.

4. Konklusion och implementering av projektet inom utbildnings- och t/a-enheterna. Strategier läggs fast för hur de kunskaper och erfarenheter man gjort under projektet ska permanentas i verksamheten som en del av kvalitetssäkringen. Projektet avrapporteras till högskolerektor och medfinansiärer. En första forskningsanalys presenteras. Vårterminen 2012.

Learning Outcomes
Projektet styrs enligt principen Learning Outcomes på så sätt att innehållet utformas i enlighet med frågeställningar som ska leda fram till lärandemål att använda vid projektresultatets implementering i ordinarie verksamhet. Nedanstående frågeställningar är formulerade efter denna princip.

1. Vad kan den sångare/musiker/kompositör/musiklärare som har kompetens i att medvetet förhålla sig till musik och genus? Hur kan vi se/utvärdera detta?

2. Vad kan den lärare på högskolan som har kompetens i att medvetet arbeta med musik och genus i sin undervisning? Hur kan vi se/utvärdera detta?

3. Vad kan den tekniker/administratör som har kompetens att förhålla sig till musik och genus i sitt dagliga arbete? Hur kan vi se/utvärdera detta?

Under förprojekteringsfasen söker respektive utbildnings- och t/a-enhet sina svar på dessa frågor. Sannolikt kommer frågeställningarna att utvidgas och fördjupas.

Exempel på hur frågeställningarna kan utvidgas:
1. Kvalitetskriterier – bedömer vi musik olika på grund av kön? Hur mycket styr genus vid antagningsprov och examinationer? Vilken betydelse har genus i mötet med publiken? Hur kan vi se/utvärdera detta?

2. Själva musiken – finns det manliga och kvinnliga tonspråk? Tolkas musiken olika på grund av kön, d v s beroende på om kompositören är kvinna/man och på om interpreten är kvinna/man? Hur kan vi se/utvärdera detta?

3. Lärandesituationen – finns det manlig och kvinnlig pedagogik? Bemöter jag som lärare manliga och kvinnliga studenter olika? Förhåller jag mig som student olika till manliga och kvinnliga lärare? Hur kan vi se/utvärdera detta?

4. Tekniskt och administrativt utbildningsstöd – finns det normer för hur vi anser att manliga och kvinnliga studenter ska vara? Bemöter jag som tekniker/administratör manliga och kvinnliga studenter olika? Förhåller jag mig som student olika till manliga och kvinnliga tekniker/ administratörer? Hur kan vi se/utvärdera detta?

Projektets kommunikation med omvärlden
Erfarenheterna från föregångsprojektet Att gestalta kön som landets teaterutbildningar genomförde 2007–2009 visar både på nödvändigheten av och möjligheterna med täta kontakter med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet. Utöver höjd konstnärlig och pedagogisk kvalitet inom utbildningarna har projektet bidragit till ett intensifierat jämställdhetsarbete inom det svenska teaterlivet. Projektet har också stått som förebild för en utbildning för institutionschefer som anordnas av branschorganisationen Svensk Scenkonst tillsammans med Teaterförbundet och SYMF.

Vår bedömning är att Musik och genus kommer att ha motsvarande inverkan på andra utbildningar och lärosäten och på det svenska musiklivet. Ofta påtalas att jämställdhetsarbetet inom det professionella musiklivet är eftersatt. En så genomgripande satsning som Musik och genus är unik, vilket sannolikt kommer leda till ett stort genomslag i massmedier och den allmänna kulturdebatten.
Också på ett praktiskt plan kommer Musik och genus att påverka omvärlden. HSM:s studenter, lärare och övriga medarbetare har täta kontakter med och är en del av det professionella kulturlivet. Då de erövrar ett genuskritiskt förhållningssätt och får verktyg för att tillämpa det i sin vardag påverkas givetvis deras agerande också på arenor utanför HSM.

Målgrupper för kommunikationen med omvärlden
Övriga utbildningar inom Göteborgs universitet, landets musik- och operautbildningar, landets musik- och operainstitutioner, branschorganisationer och fackliga sammanslutningar m fl.

Kanaler för kommunikationen med omvärlden
HSM-studenter, lärare och övriga medarbetare, den forskare som knyts till projektet, institutionens, fakultetens och universitets webbplats och nyhetsutskick, massmediakontakter, medverkan i debatter, seminarier och konferenser, branschträffar i egen och andras regi m m.

Övergripande budskap i kommunikationen med omvärlden
Erövrandet och tillämpandet av ett genuskritiskt förhållningssätt är både möjligt och önskvärt och leder till ökad rättvisa och höjd kvalitet i pedagogiska och konstnärliga processer.

I tjänsten
Karin Bengmark, projektledare
Karolina Landin, biträdande projektledare

Reviderad 2010-01-13

Sidansvarig: Tobias Egle|Sidan uppdaterades: 2010-01-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://hsm.gu.se/Samverkan/musik-och-genus/projektbeskrivning/
Utskriftsdatum: 2017-11-23